Nordiska bilder av islam: Snorre, Wallenberg, Guillou

Abstract

Den politiska debatten kring islam har genom tiderna satt sina avtryck i den skadinaviska sk?nlitteraturen. Genom att studera hur islam framst?lls f?r man en ?kad inblick i den samtida debatten kring islam. Mitt nuvarande projekt, en bok med arbetstiteln Skadinavisk orientalism, belyser olika bilder av islam och muslimer i utvalda skadinaviska f?rfattarskap. Studien ?r tv?rvetenskaplig d? den behandlar samspelet mellan religion, litteratur och politik. Den teoretiska utg?ngspunkten ?r den imagologiska forskningen, som intresserar sig f?r bilder och f?rest?llningar om etniska och religi?sa grupper. Jag argumenterar f?r att bilden av islam och muslimer kan ha samma struktur och funktion alldeles oavsett om de f?rekommer i sk?nlitteratur, reseskildringar, eller politiska pamfletter, och att de ?r oberoende av geografisk kontext. Bilderna ?r l?nglivade och tillr?ckligt flexibla f?r att kunna figurera i m?nga olika sammanhang. Jag menar att dessa bilder kan ha ett politiskt syfte i det att de s?ker ?stadkomma en samh?llsf?r?ndring. F?redraget behandlar bilden av islam i texter av Snorre Sturlasson, Jacob Wallenberg, och Jan Guillou. Snorres teori om att asagudarna i sj?lva verket var utvandrade turkiska kungar visar p? den politiska betydelse det turkiska kalifatet uppfattades ha under Snorres livstid. Wallenbergs kritik av europeisk kolonialism och islam visar p? hur kristna f?rfattare som Wallenberg p? samma g?ng kan vara toleranta mot vissa folkgrupper och intoleranta mot andra. Jan Guillous skildring av muslimer under korst?gen, i synnerhet Saladin, visar hur en bild som kan anv?ndas i rent underh?llningssyfte (bilden av Saladin i Decamerone) ocks? kan anv?ndas f?r att argumentera f?r att islam ?r en tolerant religion. I samtliga dessa fall har bilden av muslimer i de anf?rda verken politiska implikationer. Det ?r denna koppling mellan litter?ra representationer och deras politiska implikationer som jag ?mnar ta upp i mitt anf?rande.