Alltsedan de svenska folkr?relsernas framv?xt under den andra h?lften av 1800-talet har poesi utgjort ett viktigt inslag i r?relsernas verksamhet. Traditionen levde vidare inom de nya sociala r?relser som v?xte fram i Sverige under 1960- och 70-talet, med den nya kvinnor?relsen som ett exempel. Poesiuppl?sning var ett ?terkommande inslag i r?relseorganisationernas offentliga manifestationer och interna m?ten. Dikter trycktes ocks? i r?relseanknutna tidskrifter, informationsbroschyrer och diktsamlingar, liksom i dagspressen. Inom ramen f?r mitt avhandlingsprojekt i litteraturvetenskap studerar jag poesi som anv?ndes inom den del av kvinnor?relsen som fr?n slutet av 1970-talet engagerade sig starkt i freds- och milj?fr?gor, exemplifierad av r?relseorganisationen Kvinnor f?r fred. Denna poesi, som h?r ben?mns bruksdikt, har ett klart syfte ut?ver det rent konstn?rliga. Den blir till ett verktyg i kampen f?r social och politisk f?r?ndring. Genom olika retoriska grepp kan bruksdikten p?verka mottagarna till st?llningstagande, handling och identifikation med r?relsen. Bruksdikt definieras i avhandlingen som poesi som fyller persuasiva funktioner i ett specifikt socialt sammanhang. Dikterna analyseras i f?rh?llande till den retoriska situation som de anv?ndes i. I mitt paper avser jag att analysera dikten "Ot?nkbart" av f?rfattaren Ingrid Sj?strand (f. 1922). Ingrid Sj?strand var en av initiativtagarna till organisationen Kvinnor f?r fred 1979 och hennes poesi anv?ndes st?ndigt inom organisationen under ?ren som f?ljde. "Ot?nkbart" trycktes i Dagens Nyheter den 28 december 1979. Den utg?r en direkt reaktion p? det beslut som fattades inom Nato den 12 december samma ?r om att placera ut medeldistansrobotar i Europa som ett svar p? Sovjetunionens k?rnvapenupprustning. I dikten ?terfinns en rad konkreta faktauppgifter, h?mtade ur DN:s rapportering om Natos beslut och informationsmaterial om k?rnkraft och k?rnvapen. Analysen visar hur dessa faktauppgifter fyller nya argumentativa funktioner d? de flyttas fr?n sitt ursprungliga sammanhang in i dikten. Vidare analyserar jag hur diktens metaforer anv?nds f?r att karakterisera motst?ndaren och underminera de logiska argument som kalla krigets terrorbalans vilade p?.
